Falun, träning och slarv

Nu befinner jag mig i Falun på hotellet där, äntligen har jag kommit iväg och tränat. Hotellgymmet här var ganska ok, fanns kettlebells vilket jag tyckte var trevligt. Kände mig svag trots att jag tog helt ok vikter, tror det beror på dålig energi mest. Det här med att planera måltiderna och äta regelbundet är inte min starka sida, det kräver bättring. Hade tänkt gå ut och gå här i Falun men kombo av att det är sent och jag ska upp tidigt, -15 kräver mer kläder än de jag har med mig och ovan nämnda energinivå gör att jag stannar inne. Får hoppa i understället och på med övriga varma kläder det första jag gör när jag kommer hem imorgon.

20130118-213623.jpg

20130118-213731.jpg

Förresten så har jag använt shape up för att hålla koll på maten lite (redan slarvat med att fylla i någon dag dock) och då fyllde jag i mina uppgifter om vikt och längd och enligt det var jag överviktig. Uppgifter som jag tar med en nypa salt, nog skulle jag gärna minska mängden underhudsfett lite men det är mest av fåfängeskäl.

Nu ska här ätas lite mer, fixas lite mer te (älskar hotell med temakningsmöjlighet på rummet)(älskar att min telefon har lagt ordet temakningsmöjlighet på minnet) och sen duschas och sovas. Eventuellt ska jag sticka lite också.

Ha det. /Åsa

Advertisements

Mat och konsumtion…

Idag har jag ägnat mig åt vara uttråkad, David är på något flygevent, jag är ännu inte tillräckligt frisk för att träna och alla är upptagna. Började läsa Ensemble c’est tout eller tillsammans är man mindre ensam som den heter på svenska, tänkte att jag ska försöka underhålla franskan lite så jag inte tappar allt.

Tittar just nu på Escape to River Cottage, nu har jag fastnat i ett ämne igen jag fick nämligen en idé när jag tittade på The People’s Supermarket som gick på SVT i veckan (finns tyvärr inte på svtplay men är inte omöjligt att hitta på andra sätt). Jag har ju länge haft tankar och idéer om allt det som vi stoppar i oss, om konsumtion och nu tror jag att jag har en idé om vad jag ska göra med dessa tankar. Dessutom hittade jag via Bondens Egna marknads facebooksida till en blogg Husfadern som kom sig av ett projekt där Petter försöker klara sig utan att handla något via Coop, Ica etc. utan istället handla det han behöver direkt från producenten, jag skulle själv varken vilja, orka eller ha möjlighet att leva så men jag tilltalas ändå av idéen om någon slags småskalighet. Det faktum att stora delar av världens befolkning svälter samtidigt som en annan del av densamma blir överviktig och slänger ofantliga mängder mat. Mat som tas fram på ett sådant sätt att den blir näringsfattig bara för att våra butiker ska ha dignande hyllor av perfekt formade frukter och grönsaker. Det är inte annat än sjukt och även om alla inte kan leva som Petter gör så måste det finnas ett annat sätt att leva och vi borde kunna förändra vårt förhållande till och känsla för den mat vi äter.

            

En bra dag och tankar kring en massa dagar som inte är fullt så bra….

Idag har jag haft en fin dag, jag sov hos David inatt och efter frukost och dusch så åkte jag till slussen där jag mötte upp Niklas och Tove för ett besök på fotografiska och Nick Brandt-utställningen. Efter en bra stund i kö så kom vi in och fick gå på toa och äntligen börja trängas där inne. Bilderna var fantastiska och alla elefanter, gud vad jag älskar elefanter (men aldrig är det någon som ger mig en elefantbebis). Vi tittade runt på de andra utställningarna lite och gick sen tillbaka till slussen och åt en sen lunch på tacobar. Därefter träffade jag min Emman som varit borta i Arvika och innan dess jobbat som en tok, vi fikade på Drop Coffee och tog en lång promenad innan vi skildes åt. Vi ska var extra duktiga på att umgås den kommande månaden för sen åker hon upp till riksgränsen för att jobba på ett hotell där till någon gång i maj.

Jag har dock insett att jag inte mått så bra på sistone, jag har känt mig otroligt ensam.  En nackdel med att ha få med nära vänner är att om någon av dem försvinner så blir det väldigt märkbart. En av mina närmaste vänner, vet jag inte om hon är min vän överhuvudtaget längre och jag kan inte säga exakt varför det blivit så, men det är som om någon plockat ut en pusselbit och lämnat ett tomrum. Jag har ju flera kompisar, men just vänner som jag delar saker med och tillåter komma riktigt nära har det varit sämre med. Emman, Anette, syster och David är väl dem jag pratar mer med (eller så har det varit) och inte ens där alltid. Sen har jag känt en del press då jag haft väldigt ont om pengar i och med att jag jobbar halvtid och varit sjuk och jag har inte riktigt klarat av att betala tillbaka pengar jag har lånat och haft svårt att gå runt och samtidigt så har anledningen till att jag är tjänstledig inte fungerat, jag märker ju att jag är smart och fattar men ändå får jag mig inte att göra det jag ska. Det är som en enorm inre press att jag ska lyckas perfekt och annars är det ingen idé. Jag kan märka det även när det kommer till bagatellartade saker som ett spel, jag laddade ner reversi till min nya jobbtelefon och jobbade mig upp från jättelätt till svår nivå, men när jag började förlora på svår nivå gick jag ner till medium igen där det ibland ser ut såhär.

För på svår nivå behöver jag ibland nöja mig med detta och ve och fasa ibland förlorar jag

Det är rätt absurt att jag inte kan tillåta mig få vara en medelmåtta inom något utan om jag inte kan göra ett perfekt resultat så låter jag bli, jag gör alltså ingenting. Och det är ju inte hållbart det vet jag ju, för i mitt fall innebär mitt prokrastinerande och undvikande av presterande att jag inte kommer någonstans, jag står och stampar på samma ställe och jag gör det på ett sätt som får mig att må dåligt. Men ändå klarar jag inte riktigt att berätta hur det är utan oftast säger jag att det går bra. Jag känner att jag behöver hitta ett sätt att jobba med det här, jobba dels med min självkänsla och mitt självförtroende men också specifikt få hjälp med prokratstinerande och de känslor jag får kring mig själv. Jag är trött på att falla tillbaka i något där jag ifrågasätter mig själv så mycket för det har varit lite bättre periodvis men så faller jag igen. Jag ställer mig frågor som om jag är en dålig människa, säger att jag inte är en sån som andra människor gillar. Och mitt ickepresterande får mig att ifrågasätta om jag kan något överhuvudtaget. Jag måste hitta ett sätt att få många fler dagar att kännas som bra dagar och att vända spiralen uppåt igen.

Ett annat perspektiv på miljöfrågan…

En sak som jag har funderat på när det kommer till det där med miljöhänsyn och som jag och David diskuterat vid några tillfällen är det här:

Folk som inte tror att vi med vår livstil påverkar växthuseffekten, hur kommer det sig att de tar det som en fribiljett från allt miljöansvar? För om vi ponerar att de skulle ha rätt, är det inte  fortfarande så att olja är en ändlig resurs, att när olja läcker ut i naturen så skadar det vårt ekosystem. Är det inte så att partiklar från avgaser och som rivs upp av dubbdäck från asfalten är dåligt för vår hälsa. Är det inte så att de kemikalier som våra kläder och möbler behandlas med tas upp av våra kroppar och kommer ut i vattnet. Att vi med det sätt vi odlar gör jorden mindre fruktbar, att odlingen av fisk görs på ett sådant sätt så vild fisk får sjukdomar och dör, att man satsar på framavlingen av vissa djur gör att andra sorter trängs ut och dör. Att artrikedomen minskar ständigt. Att så många av dem kemikalier som vi använder till rengöring, som används i plaster, som används i gödning och besprutning, har effekter som vi inte vet hälften av än. För en kemikalie betraktas som ofarlig och kan fritt komma ut på marknaden och behöver inte undersökas och kommer inte undersökas förrän den har blivit vanlig, varit ute på marknaden några år och den redan kunnat påverka oss mer än vi anar.

Även om vi ponerar att de skulle ha rätt, att det inte finns någon grund i detta med att vi påverkar växthuseffekten, så påverkar vårt leverne naturen på så många andra sätt. Helt enkelt det finns mer än en sida av miljöfrågan, det handlar inte bara om en sak och vi har alla ett ansvar för den värld vi lämnar efter oss.

/Åsa

Om synen på mat…

Såg dokumentären Laxfestens baksida nyss, riktigt intressant rekommenderar den till alla. Finns så många faktorer att tänka på och ta hänsyn till när man väljer man etik, miljö, hälsa och njutning och helst ska man ha en balans mellan dem. Kanske kan man inte inom varje aspekt fundera så överdrivet mycket innan man blir knäpp men det kan vara väl värt att åtminstone välja några aspekter där man tänker extra när man handlar.

Olika typer av frukt och grönsaker besprutas till exempel olika mycket och där kan man göra en prioritering när det kommer till ekologisk respektive konventionellt odlat. Jag har varit vegetarian tidigare men äter numera kött men försöker tänka på att variera mellan kött, fisk och vegetariskt och vara medveten om vilket kött jag väljer.

I övrigt så tror jag på korta ingredienslistor och så lite tillsatser som möjligt, den tillsats som jag helt försöker undvika är dock E621 aka natriumglutamat anges även ibland enbart som smakförstärkare.Kända hälsorisker: Kan ge upphov till överkänslighetsreaktioner i form av huvudvärk, svettning, halsbränna, yrsel, tryck över bröstet och illamående vid intag av höga halter. Kan vara ohälsosamt för småbarn.
Den misstänks även vara beroendeframkallande, men en av de främsta anledningar att jag undviker den och väldigt många andra tillsatser finns där är det ett tecken på att det är såpass lite riktiga ingredienser så du får i dig dina kalorier utan att få i dig nästan någon näring.

Laxfestens baksida hittar ni här: http://svtplay.se/v/2555444/dokumentarfilm/klipp__laxfestens_baksida

/Åsa

just do it…

Stack ut och joggade nästan direkt efter förra inlägget, det är bättre att bara göra det man tänkt istället för att fundera på saken. Blev uppblandat med lite gång och tog det rätt lugnt och det känns ganska bra i kroppen nu. Får försöka göra detta till en vana, det och att faktiskt komma iväg till gymmet igen. Imorgon är det dags för mig att komma till läkaren, efter mitt senaste gympass hade jag riktigt ont i armen och tog till slut tag i att boka läkartid och efter det har jag haft marginellt ont, men har fortfarande domningar, klämningskänsla i fingertopparna etc så ska se vad jag kan få för hjälp, är ett halvår sen det började bråka och det är fortfarande inte bra. Men förhoppningsvis så kanske jag kan få lite hjälp så det blir bra nu, tror att träningsmotivationen är lättare att hålla uppe ju mer saker jag kan göra.

David är och drar ut en tand nu så jag ska strax sticka till fältöversten och möta upp honom och sen får jag väl vara lite extra omhändertagande efteråt.

/Åsa

Hälsoläget…

I torsdags var jag på lifegene och testade min hälsostatus till förmån för forskningen. Saker som kollas är bland annat hörsel, fettprocent, midje- och höftmått, puls, blodtryck, kolesterol, hb etc. Du får även göra en enkät på deras hemsida, enkäten görs en gång om året och hälsoundersökningen ska göras vart femte år. Har som vanligt lågt blodtryck 95/60, men pulsen var högre än önskvärt. Nu har även provsvaren från alla rör blod jag lämnade kommit.

Har aldrig haft så bra HB när jag testat som nu så något gör jag rätt. Annars känner jag att jag behöver skärpa mig med träning och godisintag, köpte mitt danska favoritgodis nyligen i en liten hink och det har inneburit alldeles för stort intag i mina ögon. Jag vill ju helst bli fastare i kroppen och när när träningen inte är så aktiv borde jag åtminstone äta för att behålla ett status quo. Ska ta mig till gymmet idag tänkte jag, behöver sätta lite fart, ska nog till och med försöka mig på att börja jogga lite försiktigt igen om jag smygstartar och styrketränar samtidigt kanske ryggen kan klara det denna gång.

/Åsa