om schemalagd smärta och en sjukvård med ohållbart system.

IMG_0267

Den lilla blomman betyder ägglossning, fertilitet och smärta. Sen jag var på akuten för min cysta så har jag haft schemalagt ont, först kring ägglossning, sen vid mensen, ingen vanlig mensvärk, för trots att jag varit relativt förskonad på det området har jag ändå haft tillräckligt för att veta hur det känns. Jag har ju en stark motvilja mot att gå till läkare, så så fort smärtan är över för den här gången så tänker jag att det inte är något värt att kolla upp. Visst det gör ju ont, men inte på ‘det där dubbelvikta ögonen tåras-sättet’ som jag åkte in för innan. Så jag bara accepterar att det känns som någon jävligt stark, tar mina äggstockar i sin knytnäve och klämmer åt hårt som attan, och att det ibland strålar ut i hela buken. Jag accepterar att den smärtan återkommer vid mens, ibland med en kombination av att det känns som någon hugger med en kniv vid själva slidan. Att jag drabbas av trötthet som får mig att somna med telefonen i handen, glasögonen på kudden bredvid mig och ibland med kläderna på, vaknar mitt i natten gör mig i ordning på riktigt ser till att sätta telefonen på laddning innan jag lägger mig ned igen för att inte vakna utan batteri och sover sen massa timmar igen.

Jag kan skylla att jag inte går och kollar upp saker på min oförmåga att ta tag i saker, men det är inte hela sanningen. Sanningen är att jag har svårt för sjukvården, den är inte gjord för mig, den är gjord för de som orkar kämpa, som orkar överdriva, som inte förminskar, som är bra på att kommunicera med läkare. Inte för oss som efter varje misslyckat möte med vårdcentralen blivit mer övertygade om att det inte finns någon läkare som är intresserad av att hjälpa (har träffat bevis på motsatsen men de har alltid varit tillfälliga). Men jag vet att det i många fall är systemets fel, ett system som vill ha snabba lättdiagnosticerade patienter, för att de får betalt för antalet patienter och inte för tiden de lägger ner. Ett system som får de flesta som jobbar inom det att avskärma sig, avtrubba sig för att det är enklast så. Kanske därför jag ändå orkar gå när jag har just något lättdiagnosticerat och snabbt.

Ibland säger jag till någon att jag kanske skulle kolla upp det och sen fortsätter jag som vanligt och vet att min smärta ändå är relativt schemalagd, jag vet när jag kommer ha ont och ungefär när det kommer ta slut till nästa gång kanske det är någon tröst, sen om det bara kunde vara det samma med den där tröttheten, men man kan inte få allt här i världen, men kanske ska jag kolla upp det någon dag jag ska bara få upp orken först.

Advertisements

Åter i landet där allt är lite modernare men sängen lite tommare….

Nu är jag åter i moderlandet, ja alltså jag kom ju inte just in men jag har inte haft tid förrän nu helt enkelt. Jag kom ju hem natten till tisdagen, sen när jag lyckades kravla mig upp ur sängen på tisdagen så åkte jag till mariatorget där jag åt lunch med Joel på Drop coffee. Vi drack kaffe också, väldigt gott kaffe, men först och främst så diskuterade vi podcast, alltså inte fenomenet i stort utan hans podcast som i framtiden även kommer bli min podcast, ja ni kommer få höra mer om detta. Sen när han var tvungen att sticka så hade jag lite tid att fördriva så jag stack in hos Johan och Nyström för lite oolongte och sen en koppning (den har ni aaaldrig hört förut). Därefter åkte jag till Lidingö till den årliga tandläkarkontrollen, detta nödvändigt onda och tyvärr så kommer det ju göra ont och svida lite i plånboken då jag hade hål som måste lagas. Sen eftersom jag var på ön på första gången på månader så passade jag på att träffa David, äta lite mat, plocka ihop de prylar jag har där och snacka lite grann. Kom hem vid halv tio, snackade på skype, uppdaterade mig på omvärlden letade låtar i mitt ganska stora arkiv på datorn och kom sedan i säng alltför sent. Nu menar jag alldeles alldeles för sent, för dels han klockan bli mycket innan tanken shit jag måste upp snart infann sig, sen kom tanken var har jag jobbnycklarna och då lägenheten inte var i sitt finaste skick så var det inte det lättaste att lokalisera och när jag väl landade där i sängen så kunde jag inte sova direkt, tror att klockan var 01.20 när jag kollade på den sista gången och sedan var den 04.14 när första väckarlarmet ljöd. Mina kollegor var övertygade att de inte skulle kunna jobba efter så lite sömn och lite förvånade över hur lite det märktes och på hur gott humör jag var trots detta. Grejen är ju att jag kan gå till synes opåverkad av sömnbristen (bortsett från förvirring) rent humörmässigt vilket kan inbilla andra och mig själv att det är helt ok, men kroppen vet ju, allas kroppar vet ju att det inte kommer hålla i längden så det är ju något jag helt klart behöver ta tag i. Jag åkte iaf till Alvesta idag i första klassen och därefter så passåkte jag tillbaka till Stockholm, lyckades kanske sova 30-45 minuter av den resan vilket åtminstone var någonting men mindre än jag hade hoppats på. Åter i Stockholm efter avslutat värv, stack jag in och testade Mean coffee som har tagit över fanan efter V. Street coffee där åt jag mig en god gulaschsoppa och drack lite kaffe och därefter tog jag tunnelbanan till Vällingby och Joel. Och det är här kära vänner som vi återkommer till detta med podcast, för från att jag i fredags bildligt talat stack upp handen när Joel annonserade att han ville ha någon kvinnlig medredaktör till sin pod så gick det rätt fort. Så helt enkelt dagen efter jag kommit hem så blev det lunchmöte om det här med podcast och dagen efter det, alltså idag, så spelades första avsnittet in. Framöver så ska det ju till en viss regelbundenhet i det hela men innan dess så är ju tanken att jag ska skaffa den utrustning jag kan  tänkas behöva, förstå mig på själva inspelningstekniken etc. Så när det sätter igång på riktigt kommer ni få höra det helt enkelt.

Detta första avsnitt handlade om relationer och värderingar, vad krävs för att bygga en relation på och vad kan du offra för att få det att funka ungefär. Podden kallas Radio Jenkins – agitation och underhållning och är väl tänkt att spänna från högt till lågt, så ämnen jag kan tänkas prata om är ju inte helt olikt här på bloggen: feminism, genus, kaffe, etik och moral, miljö etc. tanken finns även med att ha någon gäst någon gång och kanske om vi när vi känner att det skulle passa kan göra något mer gemensamt program. Tills dagens avsnitt som kommer komma en söndag framöver kommer ut så kan ni ju gå in på hemsidan och lyssna på avsnitten som redan finns där, till exempel det om killar och feminism. Tyvärr krånglar prenumerationstjänsten i itunes men det kommer åtgärdas någon gång framöver men till dess så går det alldeles utmärkt att lyssna direkt på hemsidan och den finner ni här. Ni är ju även välkomna att gilla radio jenkins på facebook.

Nu är snart min middag färdig så jag tror det här får bli allt så skriver jag lite om Nordirland i ett eget inlägg lite senare.

/Åsa

kontraster

Igår var jag på förvånansvärt bra humör med tanke på hur lite jag sovit. När vi förberedde tåget innan resenärerna kommit på sjöng jag för full hals och nästan dansade genom tåget. Detta höll i sig hela dagen och sen kom jag hem skulle göra tomatsoppa, fixa lite hemma, blogga lite och vara produktiv och helt plötsligt slog tröttheten mig som ett slag bakifrån. Jag somnade någon timme och när jag vaknade vara allt jag orkade göra lite te och mackor. Så ja egentligen skulle det kommit något blogginlägg här igår, men jag får försöka kompensera lite idag. Kommer vara ledig hela dagen och har bara min klipptid inbokad.

När jag är på sånt där hoppeli studsigt humör så spelas denna i min hjärna helt ofelbart

/Åsa

<a href=”http://www.bloglovin.com/blog/4730313/?claim=d5dcx288r8x”>Följ min blogg med Bloglovin</a>

Fullt upp…

Jag ska ju egentligen blogga mer, men dels är jag uppe på heltid på jobbet igen vilket tar tid, sen är jag jättetrött när jag väl är ledig och dessutom har jag besök nu och är social mest hela tiden och på det så skypechattar jag en stor del av min tid. Men ska försöka ta mig mer tid snart igen. Kommer till exempel upp en ledig helg här snart, planerar konsert och lite umgänge på lördag och kanske isvaksbad på söndag (premiär isåfall för min del) men lite tid lär jag ha över. Ska programmera lite inlägg sen tror jag, förbereda för långa trötta dagar. Imorgon ska jag i alla fall ha vändtur till Malmö, blir en lång dag men ska se om jag inte kan ta tid på rasten eller kvällen för att skriva något.

Jag vill bara säga att mitt relativt regelbundna bloggande inte är över det bara pausar lite just nu och är tillbaka snart.

Annars ser jag fram emot stundande Belfasttrip

/Åsa

Kaosdag!

Idag var det kaos, gick upp fyra, tog bussen från larsberg och kom till jobbet i bra tid (tyvärr blev mina jättefina vantar kvar på bussen hoppas de kommer till hittegods sen). Väl i omklädningsrummet så ringde jag våran operativa personalledning och kollade om vårat tåg skulle rulla eller om det var inställt. Vi skulle vara behjälpliga i centralhallen, sen skulle vi åka med tåg 441 till göteborg när vi väntade på det så ringde lokföraren från det tåget vi skulle haft från början och frågade var vi var, han hade inte fått veta att tåget var inställt utan gjort i ordning tåget som vanligt. Sen så ställde de in alla tåg förbi hallsberg så blev kvar på centralen. De försökte få mig att åka till malmö och tillbaka men med vetskapen om hur det ser ut på spåren, hur lång tid det normalt tar att åka malmö tur och retur och det faktum att jag varit upp sen fyra så blev det nej, vägrade, inte populärt men produktionsledaren förstod mig iaf. Stod i centralhallen och delade ut kaffe, te och delicato och svarade på frågor så gott som det gick. Sen åkte jag en lång väg hem till gullmarsplan, därifrån till norra sköndal och sen buss mot norsborg som stannar i högdalen (tack appe för tipset) hittade en bekant Nico där vid gullmars också han bodde längs med 172:ans linje så han följde med mig. Ska man vänta på ersättningsbussarna så känns det som att man lika gärna kan promenera hem. Sen åkte jag hem och däckade i sängen, skulle egentligen gått och simmat med en kompis men vi får göra ett nytt försök någon annan dag. Har aldrig längtat så efter min tjänsteledighet som nu.

Imorgon ska jag till Jönköping, än så länge verkar de inte ställt in det tåget, får väl hålla lite koll imorgon på dagen. Nu ska jag sova igen, efter att ha skrivit det tråkigaste blogginlägget i världshistorien.
//Åsa