Om det svåra

Att min blogg är lite tyst just nu beror på att jag inte riktigt orkar vara så självutlämnande som för massor med år sen, men jag kan kan inte heller skriva om massa annat som om det är det min hjärna tänker på mest hela tiden.

Men jag ska försöka säga lite utan att säga för mycket.

Jag och min pojkvän, min bästa vän, den som jag umgåtts allra mest med de senaste tre och halvt åren har gjort slut. Det är det svåraste jag någonsin gjort, men jag trodde det var nödvändigt så jag gjorde det ändå. Jag är ibland helt ok och ibland så bryter jag ihop en i en gråttattack. På ett sätt skulle jag vilja ta tillbaka allt, men måste komma ihåg att det inte gjordes på något infall och att bara för att jag bara ser de fina sakerna nu så fanns det saker som inte gjorde mig riktigt lycklig. Skulle jag känna att jag vill ta tillbaka allt om ett år så kanske det är en annan sak. Men separationsångesten är stor och det är svårt. Har bra vänner och en underbar syster som jag kan ringa när jag behöver och jag är nog snart tillbaka lite mer på riktigt. Eftersom att skriva om det här får mig att gråta så är det kanske inte det smartaste att göra precis innan jag sticker till jobbet. Just känner jag för att aldrig träffa någon igen för att inte behöva ta risken att känna så här igen men förhoppningsvis blir både jag och David lyckliga på varsitt håll i framtiden och kan dela den glädjen med varandra, bara kanske inte just nu.

/Åsa

Advertisements

Helgupdate…

An Education var bra, var lite kul när jag helt plötsligt upptäckte att Beth Rowley var med i filmen tyckte att rösten var lite bekant och sen slog det mig. Mycket fina kläder och sånt. Efter fredagens film så har jag lite dubier förresten, hade tänkt testa att bli blond (var det när jag var riktigt liten) annars har jag ju haft alla möjliga hårfärger men inte just det, men nu tänker jag dels på de kemikalier som används vid blekningen och sen byte av schampo från mitt ekologiska till något med massa ämnen som kanske inte alls är bra. Bestämde mig nästan för att skippa det i fredags, men så såg jag massa fina bilder idag som gjorde mig sugen igen och jag vet inte riktigt hur jag ska göra. Blir det inte det så kanske jag gör någon hennafärgning eller så bokar jag tid hos mammas friekosör, hmm. Gillar ju min hårfärg egentligen, är bara en lust att testa allt jag inte testat gjorde mycket mer sånt när jag var yngre, rött, svart, snagg m.m. Får se hur jag gör, här snackar vi i-lands problem, men ibland slits jag av det jag som vill leva på ett ekologiskt hållbart sätt och mitt barn av idag-jag.

Har varit en bra helg i alla fall. På lördagen var jag som sagt på lakritsfestivalen, när jag och mamma skulle gå in så satt Malin nr 2 i entrén, hon tog våra 50-lappar och gav oss en hundring tillbaka, hon ville ha växeln men inte kunde vi få betala :). Jag och mamma gick runt och tittade och provsmakade ett tag och efter ett tag dök Phia upp och vi gick och fikade på caféet där. Sen så var det ytterliggare lite rundvandring och lite inhandling. Fick chans att prata och kramas med min fina Anette som har organiserat allt. Hon passade på att presentera mig för nästan alla där 🙂 Köpte en bok, Lakrits, Mint och Choklad och massa lakritspulver för att baka med lakrits, blir lite bakverk med lakrits i till kafferepet.

Hade försökt få tag på Emma för att se om hon skulle följa med men hon jobbade då och ringde upp när vi var nästan klara, men vi bestämde för att umgås lite ändå. Så jag tog 4:ans buss från S:t Eriksplan till roslagsgatan och sen gick vi till Espresso house och fikade en lång lång stund. Tyvärr så jobbar Emman när mitt kafferep är men hon ville gärna hjälpa till att baka så dels så ska hon baka chocolate chip cookies på egen hand och sen så ska vi ses på fredag för bakning. Emma skulle se Coco livet för Chanel och eftersom jag velat se den ett tag så föreslog hon att jag skulle stanna och se den med henne, så vi stack in på konsum och fixade lite ingredienser till Spenatsoppa och fixade lite mat och såg filmen. Var en riktigt trevlig kväll, jag har lite funderingar på att bli Coco Chanel när jag blir stor efter att se filmen, vill självklart se den andra Coco-filmen nu. Promenerade bort till Rådmansgatans tunnelbana sen och åkte hem, bevittnade lite fyllegräl (pojke som verkade varit riktigt respektlös mot sin flickvän) och mycket som verkar höra till när man åker kollektivtrafik på en lördag.

Idag har jag haft en latdag ställde ingen väckarklocka och sov ända till kl. elva, åt bara två knäckemackor till frukost och var sen lat och åt nudlar till lunch (inget jag brukar äta, åt det dock mycket när jag var yngre fast som mellanmål på den tiden jag kunde äta allt och hur mycket som helst), jag var hungrig nästan direkt efteråt men då fanns det inte tid för mer för då skulle jag sticka in mot stan för att gå på bion. Pratade lite med David efteråt och gjorde lite planer. Sen köpte jag lite godis (har det mesta kvar, tror jag köpte det mest av hunger) godisaffären vid hötorgen sen åkte jag hem. Pratade lite med Ingrid i telefon på hemvägen och stannade sedan till på konsum köpte lite laxkotletter och annat ätbart. Har mest gjort ingenting under kvällen, lagade lite god mat, chattade lite och pratat lite i telefon.

Imorgon ska jag till naprapathögskolan på förmiddagen, sen hem plugga lite, kanske baka något och klockan 17 har jag träning med min personliga tränare igen, sen ska jag hem till David. Ska göra ett nytt coopertest imorgon får verkligen hoppas på en förbättring från förra gången. Nu är jag inne på min tredje gigantiska tekopp för kvällen, sen får det nog vara slut dels så bör jag gå och lägga mig och sen så ska vi väl vara lite snälla mot blåsan.

//Åsa

Jag undrar över:

Hur kommer det sig att dragspelarna i tunnelbanan kommer och är i vägen, spelar dåligt och stör när jag försöker ta det lugnt och lyssna på bra musik och sen är det de som vill ha pengar av mig när de snarare borde betala folk som ersättning för att de stör?

Varför när radiotjänst återigen skickar ett brev till mig där de vill att jag ska anmäla tv-innehav finns det inget alternativ för vad man ska göra om man inte har tv och inte vill ha såna brev hela tiden? kanske borde maila och bjuda över dem så de kan se att jag faktiskt inte har tv? Bjuda på lite kaffe och kaka och prata om hur bristen på lets dance och dagtidssåpor påverkar livet och om hur jag efter två år fortfarande inte saknar tv.

Är jag för sträng och nitisk när jag känner att när någon särskriver lärarprogrammet och skriver att det hört att det är en väldigt slapp utbildningen att den personen kanske borde tänka sig en annan utbildning än lärare och när jag skulle vilja grammatiskt och stavningsmässigt rätta allt från folks facebookstatus till bloggar?

Varför är det så att trots att man vet att saker blir mycket enklare om man gör det man borde direkt så skjuter man på det och bara cirklar runt och ägnar sig att åt att undvika produktiviteten till dess att det blir akut?

Ett litet tillägg: Om ni fått för er att jag har något emot kommentarer så är detta bara en missuppfattning, jag tycker det är helt ok faktiskt, tar inte illa upp alls bara så ni vet 🙂

Nu över städning av klädkammare, matfixande och ätande (det är tanken iaf).

//Åsan

Ibland hopar sig frågorna:

– Varför låg det en krossad okokt potatis på gångvägen mellan mig och tunnelbanan? Hur liksom?

– Varför inser inte en del människor att om de i alla situationer hittar något att klaga på så kanske det är inställningen och inte bara omgivningen som behöver en översyn

– Vem har utan att säga något gett mig en DN-prenumeration och hur länge varar den, för det sa inte dn i brevet där de tackade mig för att jag valt dn 🙂

– Hur kommer det sig att min vänstra örongång är mycket mindre än den högra, till och med på det viset att alla hörlurar blir för små.

– Och hur ska jag bära mig åt för att bli en bättre student nu än tidigare

– Kommer dagens matidéer vara lyckade?

Frågorna är många, vilka svaren är vet jag dock inte än.
/Åsa

– Posted using BlogPress from my iPhone