2012 wordpressummering

The WordPress.com stats helper monkeys prepared a 2012 annual report for this blog.

Här är ett utdrag:

600 people reached the top of Mt. Everest in 2012. This blog got about 3 300 views in 2012. If every person who reached the top of Mt. Everest viewed this blog, it would have taken 6 years to get that many views.

Click here to see the complete report.

Advertisements

Vuxenhet och den lilla rynkan

Apropå vuxenhet så räcker det inte med att köpa broddar man måste visst ha med sig dem också och det tar inte slut där man måste ta på sig dem också.

Sen i år köpte jag faktiskt julkort, men jag missade att få iväg dem får skriva såna nästa år då är jag trettio och officiellt vuxen.

Sen började jag nojja över rynkor när jag såg mig i spegeln såna som iofs mest beror på trötthet och torr hud. Och jag önskar att jag kunde lämna det vid att jag behöver dricka mer vatten, ta bättre hand om min hud och sluta sitta uppe sent vid datorn. Att i övrigt säga det gör mig detsamma. Jag vet att mitt utseende inte definierar mig, men det finns stunder då jag inte känner det. För ett helt samhälle säger att det spelar roll, en hel uppväxt säger att det spelar roll så även om jag sitter på vetskapen att jag inte definieras av hur jag ser ut så är jag inte alltid förvissad om sanningshalten i detta. Men ändå vet jag att oavsett hur jag ser ut så är jag densamma så hur kan det då spela så stor roll. Så vad jag önskar mest när det kommer till vuxenhet och mognad är inte främst att jag blir bättre på att använda broddar eller skicka iväg julkort. Det är en starkare förvissning om att det som är mitt skal inte definierar vem jag är trots att så många tycks hävda motsatsen.

Disclaimer

Missförstå mig rätt nu de flesta dagar tar jag på mig mina kläder utan särskild eftertanke, sätter upp håret i en hästsvans och går ut utan att vara särskilt brydd i hur jag ser ut bortom hel och ren. Andra gånger upplever jag det här med utseende som en rolig lek och det är något kul. Men det finns dagar där jag kan haka upp mig, då utseende varken är roligt eller bara ett konstaterande att jo men när du säger det så har jag ju ett utseende, utan dagar då det ses fel och där jag låter värdera mig i hur jag ser ut.

Bloggstatistik

Jag tyckte att det var ett trevligt initiativ av wordpress med statistik som även visar unika besökare istället för bara besök. Men problemet är att den inte verkar stämma riktigt.

wordpresstat

Om vi tittar här så är det ju idag 3 personer som tittat på min blogg 22 gånger, de har gått in minst nio gånger från 3 olika källor, så inte nog med att de går in rätt många gånger per person (i snitt 7,33 tittningar per person) en dag då jag inte bloggar (det här räknas ju inte eftersom statistiken är från innan det här publicerats) de har inte heller tillgång till historik i sin webbläsare så de måste varje gång gå tillbaka till källan som skickade de hit från början. Så är det. Eller så är det så att wordpress statistikverktyg behöver lite jobb. Förresten 4328 besök totalt, det duger ju inte, jag måste bloggare oftare och ni måste prenumerera mer på min blogg. Fast sen verkar det ju vara något problem med kommentatorsknappen också för den har visst bara fungerat 61 gånger, eller inte ens det för när jag importerade inläggen från min gamla blogg så importerade jag även kommentarerna så en del är från den tiden så det innebär ju att ni kommenterar på tok för lite.

Lite uppdatering, mina tre läsare är hängivna. Nu har en av dem stuckit till Norge men tar sig ändå tid att titta in igen, den lojaliteten går inte att sätta ett pris på 😉

20121221-230859.jpg

Dubbar

Frågan är om jag ska känna mig vuxen eller gammal men efter mitt besök till apoteket i nordstan så äger jag numera ett par sådana här

20121219-222438.jpg

Ansvarstagande vuxen låter rätt jag fyller ju trots allt 30 nästa år.

Att befinna sig mitt i normen kan göra oss blinda för vad vi ser…

Det finns så många som skriver om det bättre och mer insiktsfullt och jag kommer länka till dem samtidigt som jag skriver om mitt perspektiv. Om det där mer perspektiv skriver Tuva Minna Linn bra i inlägget Om att lära känna sin position.

Det finns mycket jag inte vet om svart historia, om trans, om hbt, det är ok, jag kan inte veta allt. Men det är viktigt att förstå att jag som vit, ganska så straight, i ett vitt ganska så straight samhälle inte kommer se vissa saker direkt. Och att inte avfärda det bara för att det inte är något jag varit medveten om. Det är viktigt att inse att bara för att jag är för öppenhet och mångfald så är inte jag immun, jag har vuxit upp i ett samhälle där vissa typer av avbildningar är varit självklara, det gör de inte automatiskt ok. Det tar inte bort deras rasistiska konnotationer, davidsstjärnans användningsområden känner vi till och där skulle protester av en olämplig användning få gensvar. Pickaninnys och blackface har också en stark rasistisk koppling men i Sverige så är medvetenheten om detta låg men det förändrar inte symbolen och vad den står för. Det är ingen som påstått att skildringar av svarta är dåligt, det som sägs är istället att användningen av nidbilder som historiskt använts för att håna och nedvärdera svarta är ett dåligt sätt att skildra svarta människor på.

Det finns dem som börjar skrika om att nu får det vara nog utan att ha ett uns av källkritik, det finns dem som säger att det kan finnas en poäng, sen finns det dem som är så måna om att vara antirasister att de vägrar titta på om det ens kan finnas ett uns av strukturell rasism i deras egen tankevärld. Men vi måste inse att strukturer finns överallt ibland oss, ofta med spår många generationer bakåt och vi måste våga titta på oss själva och vår egen världsbild. På samma sätt som den som använder tjej som ett ord för något svagare och sämre, den som använder gay som ett skällsord, så är dessa stereotyper inte den värsta formen av sexism/homofobi/rasism men det är de små sakerna som upprätthåller de större och vi kan inte alltid försvara oförsvarliga traditioner med att någon annan gör något värre.

Att vara antirasist handlar ibland om att sopa utanför sin egen dörr

Läsvärt:
http://www.sydsvenskan.se/kultur–nojen/stereotyper-som-skaver/

http://www.svd.se/kultur/understrecket/den-svenska-vithetens-blinda-flack_7516230.svd

http://matalskaren.taffel.se/2012/12/15/off-topic-trost-for-traditionalister/


http://wistikent.wordpress.com/2012/12/15/om-en-ung-man-i-uniform-och-en-svart-flicka-man-maste-inte-behalla-allt/

http://bibliobuster.wordpress.com/2012/12/05/liten-bildskola/

Bästa julklappstipset…

Blev inte mycket till julkalender men lovar att jag ska ta upp bloggandet lite mera snart, har massor av inlägg som är på lut. Men nu vill jag bara tipsa om en sak.

Ni har kanske hört talas om Action Aid? jag brukar tipsa om deras presenter mot fattigdom på facebook varje år. I år har de i alla fall gått ihop med min kompis Karin Söderquist och gjort en liten video om varför du ska köpa dem.

Om man känner att bara en get är lite att ge så är ju ett tips att ge get tillsammans med en god getost, skolböcker tillsammans med en bok, bikupa med bivaxsalva osv.

/Åsa

Lucka nummer 3, din bästa vän.

Lucka nummer tre är en bild på din bästa vän och det är ju en sak som kan vara självklar men ändå inte och det varierar lite i perioder i livet hur pass nära man är. Men min syster hör till de där som jag alltid kan ringa om det är något, periodvis hörs vi jättemycket och andra perioder väldigt lite. Vi har haft rejäla bråk när vi växte upp och jag hade länge ett märke vid revbenen efter att hon kastat ett kassettbandsfodral på mig, ni vet ett sånt där gammalt med vassa kanter, men alla våra gräl går över och märket har försvunnit.

DSC00305

På något sätt så var den här bilden så självklar, den är tagen hemma hos mamma och pappa dagen Ulrika gifte sig när vi precis blivit klara med sminkningen och hon fjantar sig i sin specialsydda klänning i gympaskor och det är bara så hon. Emmas vintage skriver också om sin syster i dagens ruta, gå in och läs. 

Bildkalender

2:a eller 3:e same shit different name, eller jag tänkte att jag åker hemifrån vid 13.47 och tänker jag hinner det när jag kommer hem men så åker jag hem 00:43 och allt jag tänker är ooups.

Men iaf dagens (gårdagens) bildtema är en bild på dig hemma. Och eftersom jag mest umgås folk på andra ställen än hemma så de bilderna sällsynta. Men en kompis och jag hade en fotosession hemma hos mig.

20121203-005742.jpg

Juligt.

Jag gillar nog julen mer nu än jag gjorde en tid under mina tonår och förra året skapade jag en jullista på spotify som jag nu börjar uppdatera lite mera.

Åsas Jullista

Men sen hade jag även funderat på att ha någon typ av julkalenderbloggning för att hålla igång bloggandet lite mera och jag hade först tänkt komma på någon idé men då det inte direkt regnade ner idéer så hakar jag på någon annans. Lite bildbloggning à la Emely Dahl
med en bild per dag borde vara något jag kan klara av. Kommer jag helt plötsligt på någon superidé innan idag är över så kan jag ju köra den parallellt isåfall.

Första bilden ska vara:
1. En bild på dig som du själv tycker om.

Bild 073

Jag är expert på ta massa poserfoton ibland och det intressanta är att jag alltid mest uppskattar de bilder där jag inte posar så mycket ut bara utstrålar glädje och glömmer att posa, sen så älskar jag när jag gjort såna lockar borde göra de snart igen.