Ett sammelsurium av känslor att sammanfoga….

Ibland vet jag inte var jag ska ta vägen med eller hur jag ska tolka mina känslor. Det kan vara en berg- och -dalbana, hur vet man vad som är rätt? Det är som är problemet är väl att veta om det är min flyktinstinkt som talar och jag som jobbar mot den eller om det är rationella tankar som jag ignorerar för att jag inte vill att det ska vara så. Vad är äkta och vad är sånt som sägs för att hålla mig nöjd. Hur pass olika kan man resonera kring saker, hur pass olika kan man kommunicera kring saker och det kan fortfarande funka. Ibland skulle jag vilja döda lite hjärnceller, stänga av den analyserande delen av hjärnan och klara av att inte tänka och bara göra. Men det är inget jag klarar (iaf inte om jag inte är med om någon tragisk olycka och det är inget jag planerar). Men hur lär man sig slappna av och känna tillit, hur lär man sig att inte överanalysera allt i sitt liv. Hur lär man sig acceptera saker. Hur stänger jag av flyktmekanismen och hur stänger man av känslan av att om det inte är perfekt så är det inte bra nog.

Hjärnan går på högvarv, jag vill ha kontroll över allt trots att jag är medveten om att det inte går. Men jag vill också våga, jag vill också lyckas och för det så krävs det att jag tar risken att misslyckas. Men hur för jag samman dessa delar av mig själv hur kan jag utlämna mig själv till andra och till risken att allt går åt pipsvängen?

/Åsa

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s