Om ansvaret för sin egen lycka, om att våga, att slappna av och om att leva…

Fick inte riktigt sagt allt jag vill säga i det förra inlägget, men kände att det fick bli två olika inlägg. Dels så vill jag inte skriva för långt, men även att det var lite så att jag ville ge en bakgrund till vem jag är för att det jag skriver ska få ett sammanhang. Jag har funderat en del på hur mycket jag kan förändras, vad man kräva av en annan människa och hur mycket ens värderingar kan skiljas åt om man är tillsammans utan att det innebär att man gör avkall på allt man tror på.

Jag är stark i tron om att vi är ansvariga för vår egen lycka. Jag måste göra mig själv lycklig, jag måste se till att tillfredställa mina behov, mina viljor, mina mål och mina drömmar. Men självklart är det viktigt med de runt omkring en, för även om någon annan inte kan göra en lycklig så innebär ju inte det att dina relationer inte har någon del i din lycka. Dels så innebär det att jag får vara tydlig med vad jag vill ha och behöver från en annan människa, jag måste ge vad jag kan för att relationen ska lyckas (gäller oavsett vilken typ av relation det handlar om). Det gäller att känna efter vad som är viktigt för mig, vad jag kan ge efter på och vad som är obligatoriskt för att det ska funka. Dels så handlar ansvaret för ens egen lycka om att på egen hand göra saker som får mig att må bra, jag kommer aldrig kunna få allt i en människa, inte kunna få allt från en människa. Men sen handlar det om kommunikation, att inte förvänta sig att någon vet vad jag känner, vill ha, behöver om jag inte förmedlar det. Sen handlar det ibland att göra ett val, att känna efter om man tror att det är värt det, att inte bara titta på nuet utan vad man tror har hänt om tio år och om utveckling verkar vara av det slag man kan leva med eller ej.

Men jag tror att jag vet vad jag vill så det handlar för min del om att våga, om att tro och om att känna tillit till att saker kommer utvecklas åt rätt håll. Ibland så får min flyktmekanism och mitt tänkande överhanden, när jag bara måste slappna av och leva.

/Åsa

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s