Att lära sig ett sätt att hantera sina tillkortakommande…

Jag skulle önska att jag hade lätt att förklara vad jag känner, vill och önskar. Istället får jag panik och blir dum, orättvis och säger förhastade saker, eller så stammar jag fram något obegripligt. Har någon slags inbyggd rädsla för att allt ska gå åt helvete och en oförmåga att tro att jag förtjänar det bra jag har. En rädsla som gör att jag ibland beter mig på ett sätt som kan få alla mina farhågor att bli sanna. När ska jag lära mig att bli balanserad och vuxen, inte låta mitt humör styra så jag visar fram mina sämsta sidor istället för de bästa. Känns som om jag fortfarande kör på att känna inget eller att känna allt, vilket inte är bra (empiriska studier visar). Jag måste bli bättre på att tro på att jag förtjänar det som är bra, på att kommunicera kring saker innan jag nått bristningsgränsen och på att veta när jag är för trött eller för hungrig och bara hålla inne vad jag tänker på till dess att jag ätit och sovit. Ska försöka börja omedelbart, är inte hållbart annars.

//Åsa (som ibland säger sånt hon inte menar och ber om saker hon inte vill ska hända någonsin)

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s